Ur Sh.ul-Islâm Ibn Taymiyyah’s
Aqîdat il-wâsitiyyah
I översättning från arabiska och engelska av Bilal.se

***

En del av vägen som Sunnahs och gemenskapens folk (ahl ul-sunnah wa al-djmâ’at) beträder är att de följer (och lever efter) profetens – över honom vare frid – föredöme både till det yttre och till det inre. Och de följer deras väg som blev de första troende som utvandrade (al-muhâdjirûn – till Medina) och av hjälparna (ansâr – som tog emot utvandrarna och blev deras bröder) och som lyder profetens – över honom vare frid – efterlämnade ord (wasiyyat):

Det åligger er efter mig (dvs. efter profetens död) att följa mitt föredöme (sunnah) och de rätt vägledda kalifernas föredöme som har fått ta del av min vägledning. Grip tag i det! Bit er fast vid det med era kindtänder! Och skydda er från nyligen påkomna handingar, för sannerligen är varje nypåkommen [handling] en innovation (bid’a) och varje innovation leder vilse! [1] [Återgiven i at-Tirmidhis samling]

Sunnahs folk vet att det mest uppriktiga talet är Allâhs tal framför alla människors tal och att det bästa av vägledning är Muhammeds vägledning – över honom vare frid. De ger företräde för Allâhs ord, framför varje människas ord, och de föredrar Muhammeds vägledning – över honom vare frid – framför all annan vägledning.
Det är därför som de kallas för ”Skriftens och sunnahs folk” (ahl ul-kitâb wa as-sunnah).

De kallas också för ”församlingens folk” (ahl ul-djamâ’a) då församling är ett annat namn för enighet (eller samstämmighet – idjmâ’) vilket är motsatsen till splittring. Termen djamâ’a blev benämningen för de enade människorna och idjmâ’ är den tredje pelaren på vilken människor förlitar sig på för kunskap och religion.

Med dessa tre principer (Koranen, sunnah och idjmâ’) utvärderar sunnahs folk alla de yttre och inre ord och handlingar vilka människor tyr sig till i religionen. Den korrekta samstämmigheten (idjmâ’, vilken man förlitar sig på i kunskaper om religionen) är det kring vilket de rättfärdiga föregångsmännen, as-Salaf us-sâlih, slöt upp kring, för efter dem ökade skiljaktigheterna och den muslimska gemenskapen löstes upp.

Fotnoter:

[1] ar. Muhdath, Enligt sh. Ibn Djibrîn är muhdath: ”…allt som människorna har fört in i religionen utifrån deras drifter och åsikter och som inte har någon grund i religionen.” [at-Ta’lîqât ’alâ matan Lum’at-il-I’tiqâd, Dâr-us-Samî’].

[2] Sh. Ibn Uthaymîn sade om ordet Bid’ah,  ” Bid’ah betyder språkligt ’en förnyad sak’ och inom religionen betyder det, ’Det som har förts in i religionen och motsätter sig det som profeten – över honom vare frid – och hans följeslagare var på beträffande trosläran eller handilngarna.’” [Shahr Lum’at-il-I’tiqâd, Adwâ-us-Salaf]
Källa:
Harras, Muhammad Khalil, Shahr al-Aqeedat-il-Wasitiyah, Dar-us-Salam Publications, Riyadh1996
Lund 2021 08 23
Print Friendly, PDF & Email

Fotnoter:

Fotnoter:
1 [Återgiven i at-Tirmidhis samling]
Kategorier: AS-SUNNAH