Muhammad ibn Ismail al-Bukhari

Muhammad ibn Ismâ‘îl al-Bukhârî

al-Bukhârî, Muhammad ibn Ismâ‘îl ibn Ibrâhîm ibn al-Mughîrah ibn Bardizbah (d. 256 H./878 e.Kr.)

al-Bukhârî föddes efter Jumu‘ah (den gemensamma fredagsbönen) den 13 Shawwâl 199 H./815 e.Kr. i staden Bukhâra (i nuvarande Uzbekistan).

al-Bukhârîs far Ismâ‘îl var lärd inom Hadîth (Profetens traditioner) även om han inte kom att återberätta många. Hans son nämner honom i at-Târîkh al-Kabîr (den utarbetade historien). Ismâ‘îl kom under sin livstid att träffa Hammâd ibn Zayd och ‘Abdallâh ibn al-Mubarak och hörde återberättelser från Mâlik ibn Anas. Ismâ‘îl dog då al-Bukhârî fortfarande var en ung man.

I sin bok Târîkh Bukhâra (Bukhâras historia) och i andra verk berättar Ghandjar att: ”al-Bukhârî förlorade sin synförmåga då han fortfarande var ung. Hans mor såg senare Profeten Abraham i en dröm där han sa till henne: ’Allah har givit tillbaka din son hans synförmåga på grund av dina invokationer.’

När al-Bukhârî följande morgon steg upp upptäckte han att han hade återfått sin synförmåga.” Detta var ett mirakel vilket al-Bukhârî blev välsignad med under sin barndom.

Sin tidiga talang att lära sig utantill har al-Bukhârî kommenterat på följande sätt: ”Jag blev begåvad i att memorera berättelser när jag gick i Kuttâb (grundskolan).” ”Hur gammal var du då,” frågade Muhammad ibn Abî Hâtim som var hans nedtecknare. al-Bukhârî svarade: ”Tio år eller yngre. Sedan lämnade jag Kuttâb och började studera hos ad-Dâkhilî och hos andra lärda.”

En dag när ad-Dâkhilî läste för folket sa han, ”Med stöd hos Sufyân som rapporterade från Abî az-Zubayr från Ibrâhîm.’ Jag sa, ’Abû az-Zubayr har inte rapporterat från Ibrâhîm.’ Han gav mig då en förebrående blick men jag sa till honom, ’Kontrollera med ursprungsupplagan om du har det.’ ad-Dâkhlî gick och tittade i upplagan.

Han kom sedan tillbaka och sa, ’Hur är kedjan av överföring då, unge man?’ ’Den lyder som följer: az-Zubayr rapporterade från ‘Udayl som rapporterade från Ibrâhîm.’ Därefter tog han upp sin penna och rättade till misstaget och sa till mig, ’Du har rätt.'” Någon har frågat al-Bukhârî ”Hur gammal var du då?” Han svarade, ”Elva år gammal.”

al-Bukhârî började söka kunskap i sin tidiga barndom. Han fick stöd i detta med hjälp av den rikedom som han fick ärva av sin far. al-Bukhârî har sagt: ”Jag brukade spendera femhundra dirhams [silvermynt] varje månad på mina studier (av Profetens traditioner).”

Först efter att ha lärt sig Koranen och några andra religiösa skrifter utantill började den unge al-Bukhârî att delta i kunskapsstudier.

Inom ämnesområdet Hadîth (Profetetiska traditioner) nådde al-Bukhârî den högsta nivån. Det har rapporterats att han har sagt: ”Jag har aldrig återberättat något från Profetens följeslagare eller efterföljare om jag inte har vetat var de föddes, dog eller var de hade sina hem.

Jag har dessutom aldrig återberättat en mawqûf (osammanhängande) berättelse om den inte hade ett ursprung som jag hade lärt mig från Allahs skrift eller från Profetens Sunnah.”

Han var speciellt kunnig inom koranexegetik (kommentarer) eftersom han var lärd inom Hadîth vilket gjorde att han hade goda kunskaper inom överföring av Profetens traditioner. Dessutom var han en språkvetare som förstod ordens utmärkande egenskaper och en jurist som förstod hur man härleder de juridiskt bindande utlåtandena.

Hans omfattande kunskaper om Hadîth och det arabiska språkets vetenskapsgrenar, hans tidiga lärdom om folket med godtyckliga åsikters trossatser dvs. heretiska sekter och hans goda kunskap om Profetens följeslagares och efterföljares angelägenheter – vilket han författade några böcker om när han var arton år gammal – gjorde det möjligt för honom att bli en framstående jurist och en enastående lärd av dem som förlitar sig på urskiljningsförmågan när de härleder regler.

al-Bukhârî var också intresserad av historia sedan tidig barndom och började skriva i ämnet när han fortfarande bara var en ung man. Han sa om sig själv: ”När jag var arton år gammal sammanställde jag Qadâyâ as-Sahâbah wa at-Tâbi‘în (Profetens följeslagare och efterföljarnas angelägenheter). Sedan sammanställde jag at-Târîkh (Historien).”

Han bemästrade även ämnesområdet al-Djarh wa at-Ta‘dîl (att ogiltig- och giltigförklara återberättares grad av pålitlighet) samt studiet av ‘Ilal (studiet av Hadîth förvanskningar). Han var inte framstående inom lingvistik eftersom han var intresserad av andra ämnesområden, men tillsynes hade han en del kunskap i detta också.

En dag då han hade bett färdigt den valfria nattbönen sa han: ”O Herre! Jag gav upp mitt liv till den grad att jag kände att jorden tycktes vara ett hinder för mig med sin stora omfattning. Så ta min själ till Din Härlighet.” En månad senare, på fredag natt dagen innan ‘Îd al-Fitr 256 H./870 e.Kr., gick al-Bukhârî bort. Hade han levat i ytterligare trettio dagar hade han blivit sextiotvå år gammal.

Källa:
Ibn Kathir. Tafsir of the Glorious Qur’an. Förenta staterna. Sheridan Books. ISBN: 0-9700146-0-0
Lund 2021 08 23
Print Friendly, PDF & Email
Kategorier: Biografier