I ALLAHS, DEN NÅDERIKES, DEN BARMHÄRTIGES NAMN
Islam vår väg
Ahmad Khurshid

ISLAM VÅR VÄG
Ahmad Khurshid

  • Introduktion Mohamed Jamil
  • Islam – Översikt Khurshid Ahmad
  • Islams fundamentala trosuppfattningar
  • Islams viktigaste karaktäristika
  • Enkelhet, rationalitet, tillämpbarhet
  • Materiens och andens enhet
  • En fullständig livsstil
  • Balans mellan individualism och kollektivism
  • Universalism och humanism
  • Beständighet och förändring
  • Lärornas urkunder fullständigt bevarade

Introduktion

All lovprisa tillkommer Allah, Skaparen och universums Upprätthållare, som till fullo vet de innersta och fördolda tankarna och motiven i allas hjärtan och som skapade mänskligheten sa att den skall kunna känna och avsiktligen lyda Honom för att därigenom utveckla sin personlighet och komma i åtnjutande av Hans himmelska ljus. Detaljerna i denna medvetna lydnad och insikt finns nedtecknade i den Heliga Koranen.

Den grundläggande basen för alla dess anvisningar är Allahs befallning till människorna att skaffa sig kunskap samt själva behovet av att första den Allsmäktige Skaparens fundamentala enhet. Grundläggande är också nödvändigheten av en uppriktig och fullständig dyrkan och lydnad gentemot Hans Höga Närvaro. I manifestationen av Hans Allmakt och Allvetande vilja får Hans Högsta Personlighet inte associeras med någon person eller något ting av vad slag det vara månde.

Den nödvändiga öppna manifestationen av människans dyrkan av sin Skapare ligger i bönen [Salat], som innebär en aktiv dyrkan och en underkastelse av människans kropp såväl som själ. Den nödvändiga, elementära förståelsen av Allah uppnås genom denna bön – kommunikation och genom kunskapen om innehållet i den Heliga Koranen samt genom att i praktiken följa de föreskrifter som finns i den.

”Jag [Gud, Allah] har skapat de osynliga väsendena och människorna enbart för att de skall känna Mig och dyrka mig. (Koranen 51:56)

Allah har i den Heliga Koranen påbjudit att människan skall söka sig till de människor som har kunskap och insikt, och lära från dessa. Han har också sagt att de som har insikt och de som inte har insikt inte är jämlikar. Den Helige Profeten (Frid och Allahs välsignelser över honom) har slagit fast att människan skall söka kunskap, även om hon för den sakens skull måste söka sig till sa avlägsna platser som Kina. Den Helige Profeten (Frid och Allahs välsignelser över honom) har också förklarat att det inte är rätt av den okunnige att vila nöjd i sin okunnighet; inte heller är det rätt av den som har kunskap att slå sig till ro med sin redan uppnådda kunskapsnivå. Därför är det både uppbyggande och ett uttryck för aktiv gudsdyrkan att söka efter sann och grundläggande kunskap och därefter söka ytterligare kunskap angående Skaparen och Hans objekt samt angående människans eget ursprung och destination och det korrekta tillvägagångssättet för att nå målet. Det är genom denna ansträngning som människan nar insikt om sin Skapare och Upprätthållare.

Innan vi går in på några detaljer i Islams olika aspekter och krav, tror jag det är önskvärt att ge en kort definition av Islam, och ge bakgrunden till dess fundamentala trosuppfattningar. Litterärt och substantiellt betyder ”Islam” hängivelse och överlämnande; undergiven gemenskap med den Allsmäktige Skaparen av denna jord och av hela universum. Islam är att överlämna sig åt Allah i alla livets aspekter och att styra in alla dess faser i riktning mot den Allsmäktige Skaparen. Fundamentalt vilar Islam på det faktum att ingenting i världen sker av en slump, utan att allt är bestämt och styrt in i minsta detalj. Varken jorden eller månen, varken andra stjärnor eller deras rörelser i absolut fixerade banor och hastigheter är tillfälligheter. Livet är oändliga formvariationer i miljoner arter i det animala – och i växtriket var och en av arterna perfekt i sig själv i utformning, försörjning och reproduktion – alla dessa fenomen är inte tillfälligheter utan underkastade lagar. De formar delar av ett oändligt, väldigt och samordnat universum som är skapat och kontrollerat av en Allsmäktig Auktoritet, Planläggare, Underhållare och ständigt aktiv Skapare.

Det borde vara uppenbart för var och en att endast det som har liv, kan ge liv. Bara den som har obegränsad makt att tala, tänka, skapa och avstå från att skapa, att skilja mellan gott och ont, att hysa känslor av kärlek, rättvisa, generositet etc. kan ge dessa kapaciteter till mänskliga varelser och till andra arter. Till yttermera visso måste visdomen. Kunskapen och kraften hos Skaparen av denna obegränsade variation av samordnade skapelser vara obegränsad. Han är Allvetande och Allsmäktig. Denna levande, skapande och upprätthållande auktoritet – må på olika språk kallas Allah, [Elahi] eller annat, men Han måste med nödvändighet vara en och inte en billion, en million eller ett tusentio eller tre skapare; utan en och bara en den självtillräcklige, Allsmäktige Skaparen och Upprätthållaren Allah.

En annan av Islams huvudprinciper är den viktiga roll som tilldelats människan både arvemässigt och i hennes dynamiska kapacitet som Skaparens ställföreträdare på denna jord, samt den medföljande fundamentala principen att alla mänskliga varelser av vilken ras, färg eller nationalitet de än må vara, är likställda – individuellt, socialt och i Skaparens ögon. Den enda skillnad som Islam tillater och proklamerar är den skillnad som visar sig hos den enskilde individen i hans egenskap av ond eller god, lydig eller olydig mot Allah, lojal eller illojal mot Honom. I övrigt är alla mänskliga varelser var på jorden de än må vara och av vilken ras, färg, sprakgrupp eller nation de än må vara från födseln, jämlikar på alla sätt, socialt såväl som individuellt.

Människan har skapats på en mycket hög nivå som agent och viceregent för Skaparen, och hon har givits detta liv för att utveckla sin personlighet under de skiftande omständigheter hon försätts i, för att på sa sätt få ett tillfälle att locka fram det bästa hos sig själv. Hon har givits viljan och förmågan att röra sig, att tänka och att handla. Som pliktmedveten person måste hon använda sitt omdöme inom gränserna för de angivna föreskrifterna. Allt i denna värld har skapats för människan, och hon har befallts att använda alla resurser p å bästa sätt, alltså i enlighet med de angivna lagarna och principerna.

Hon har också försetts med bästa mojliga fysiska utrustning, både i sin egen person och i omgivningens oändliga variation, komposition och skönhet. Varje beståndsdel i denna omgivning är en fullständig enhet med alla dess dekonstruktioner. Människan förväntas utveckla sin personlighet – fysiskt, intellektuellt och andligt – genom att se på dessa delar, undersöka dem, första dem, arbeta med och på dem, spara upp deras inbördes beroende och deras relation till den Allsmäktige Skaparen.

Berövad denna nödvändiga attityd och andliga och kulturella förståelse, förirrar sig människan ut i idel exploatering av omgivningen, och söker då bara efter dess användbarhet för hennes egna syften. Hon förirrar sig ut i den så kallade materialismen, vilken oundvikligen leder till ett kaotiskt tillstånd av djupa sociala konflikter, anarki och förstörande av den sanna och sunda kulturen. Likgiltighet för Skaparen och Hans lagar, och vägran att underkasta sig dem är synonymt med ett förnekande av dem och leder oundvikligen till detta ställningstagandes alla direkta och indirekta konsekvenser.

Människan börjar sin jordiska tillvaro med en ren och oskriven griffeltavla som hon/han genom sina handlingar och sitt livs attityd antingen smyckar eller förfular. Människan börjar inte sitt liv som en fördömd varelse utan är placerad på en hög piedestal med en rik utrustning till sitt förfogande.

För människans vägledning under detta stora, viktiga arbete med utvecklandet av hennes personlighet har den Allsmäktige Skaparen ända från begynnelsen sänt profeter till olika regioner och till olika folkgrupper. När världen hade hjälpligt utvecklat sina kommunikationsmedel skänktes en universell uppsättning föreskrifter för människans ledning – föreskrifter som förblir oemottagliga för ändringar och interpolationer. Koranen är en enda bok i världen som från uppenbarelserna allra första början har lästs dagligen och stundligen av de troende i deras dagliga böner och som har memorerats av hundratusentals människor – både arabisk och icke arabisktalande – i mer än femtio länder.

Detaljerna i de föreskrifter och principer som är angivna i Koranen demonstrerades med all önskvärd tydlighet i praktiken av den universelle Profeten (Frid och Allahs välsignelser över honom), för att fungera som ledljus och modell för mänskligheten i de olika faserna och områdena av den mänskliga tillvaron – personligt, i familjen, socialt och politiskt.

Islam betonar särskilt, att medan Skaparen försåg människan med en nästan obegränsad variation av detaljer vad gäller kläder, husrum, transporter, mediciner etc. har Han också tillhandahållit medel för människans kulturella och andliga existens och utveckling den vägledning som gavs mänskligheten genom de profeter som Han sände. Profeterna är inte förmer än andra människor i det avseendet att de fungerade som mottagare av ett ljus, vilket de genom sitt rena och föredömliga liv överförde till människorna omkring sig. Detta ljus som profeterna överfört kallas Uppenbarelse. Uppenbarelserna tolkades allt efter de skilda omständigheterna, i skrift. Under tidernas lopp förvanskades eller förlorades dessa skrifter, och profeter sändes gång efter annan till mänskligheten för att förnya den vägledning som sänts till människan. Och slutligen sändes, som tidigare nämnts, en universell uppsättning regler genom den siste profeten, Muhammed (Frid och Allahs välsignelser över honom) i form av en permanent och komplett bok som täcker varje fas i livet. Men denne profet var också han en Herrens skapelse och en mänsklig varelse, även om han naturligtvis var helgad i sin egenskap av mottagare och överförare, både som fostrare och som exempel på mänsklighetens universella ljus ett exempel som kvarstår ända till tidernas slut.

En följdsats av grundprincipen om människans personlighetsutveckling är det faktum att varje individ är ansvarig för sig själv och får stå till att svara för sina gärningar, goda som onda. Den rättvisan måste till slut segra. Islam betonar kraftigt just denna idé om varje individs personliga ansvar för sina handlingar, och understryker också att full rättvisa tillämpas i bedömningen av människans goda och dåliga handlingar. Utan detta faktiska personliga ansvar och tillämpningen av rättvisa på basis av detta ansvar, är ingen balans och harmoni möjlig. Om människan, som är den överlägsna skapelsen på denna jord. Levde ett liv som styrdes av personliga nycker och ansvarslöshet skulle denna jords skapelser, med alla dess oändliga och underbara utrustningar, bli reducerade till vrångbilder och meningslösheter i stället för att fungera enligt den höga ändamålsenlighet som detta väldiga universum har.

Idén om att en enda individ genom ett offer kan sona hela mänsklighetens synder, hur stor denna person än må vara, är helt oförenlig med idén om personligt ansvar och det ovan nämnda utvecklandet av personligheten, och är därför oacceptabel.

Islam – översikt

Islam är Guds religion. Den är förkroppsligandet av den livsmod som Gud, universums Skapare och Herre, har uppenbarat till mänsklighetens vägledning.

För en sund och korrekt uppbyggnad av livet på denna planet behöver människan två slags saker, nämligen:

  • otaliga substanser och resurser för att uppehålla livet och tillgodose individens och samhällets materiella behov, samt:
  • kunskap om principerna för det individuella och sociala beteende som fordras för att upprätthålla rättvisa och harmoni i samhället och i naturen.

Universums Herre har till fullo sörjt för båda dessa behov. För att täcka människans materiella behov har Han försett naturen med alla slags resurser. Dessa finns till förfogande för människan och hon kan utnyttja dem på det sätt hon vill. För att sörja för människans andliga, sociala och kulturells behov hämtade Han sina profeter ur människans eget släkte och uppenbarade för henne det livets kod som leder människan in på den Rätta Vägen. Denna livsmod är känd som Islam, alla Guds profeters religion.

”Han har föreskrivit för er samma regel för tron, som Han anbefallde Noa – detta har Vi uppenbarat för dig [o Muhammad] – och som Vi anbefallde Abraham och Moses och Jesus: nämligen att hålla fast vid [den sanna] trons principer och aldrig tillåta söndring!” (Koranen 42:13)

”Säg:” Vi tror på Gud, Allah, och på det som uppenbarats för oss och det som uppenbarats för Abraham och Ismael och Isak och Jakob och deras efterkommande och på [de uppenbarelser] som uppenbarades för Moses och Jesus och för [alla de övriga] profeterna av deras Herre; vi gör ingen åtskillnad mellan dem. Och vi underkastar oss Hans vilja. ” (Koranen 3:84)

”Steg för steg uppenbarar Han för dig denna heliga Skrift med den sanningen och med bekräftelse av det som ännu bestar [av äldre tiders uppenbarelser] det är Han som uppenbarade Tora och Evangeliet.” (Koranen 3:3)

Alla profeter kallade mänskligheten till Herrens väg; vägen av underkastelse inför Allah. Alla kom de med samma budskap; alla representerade de sanna sak; Islam.

Islam är ett arabiskt ord som betyder underkastelse, överlämnande och lydnad. Som religion står Islam för fullständig underkastelse och lydnad inför Allah – och det är därför den kallas Islam. Den andra bokstavliga betydelsen av ordet Islam är ”fred” och detta pekar på att verklig fred bara kan uppnås genom underkastelse och lydnad inför Allah. Ett sådant liv i lydnad för Honom ger hjärtat frid och etablerar en verklig fred i samhället som helhet.

” Men de som tror och lever ett rättskaffens liv skall föras till lustgårdar, vattnade av bäckar, där de skallförbli till evig tid enligt deras Herres vilja och där änglarna skall välkomna dem med en fredshälsning. (Koranen 14:23)

Detta budskap predikades av alla de Guds profeter som ledde människan in på den rätta vägen. Men hon inte bara lämnade den rätta vägen om och om igen, utan förlorade eller förvanskade också den kod av ledning som profeterna givit henne. Därför sändes andra profeter för att på nytt framföra det ursprungliga budskapet och föra människan tillbaka till den rätta vägen. Den siste av dessa profeter var Mohammad (Frid och Allahs välsignelser över honom) som lade fram Guds Vägledning i dess slutgiltiga form och lät den bevaras för alla kommande tider. Det är denna Vägledning som nu är känd som Islam och som är förborgad i Koranen och i Profetens livs exempel (Hadith).

Islams fundamentala trosuppfattningar

Islams grunduppfattning är ett hela universum skapades av Gud, som inom Islam benämnes Allah och som är universums Herre och Härskare. Han är En och har ingen gudomlighet vid sin sida. Han styr universum och är dess upprätthållare. Han skapade människan och tilldelade varje individ en fastställd tidsperiod att tillbringa p å jorden. Allah har föreskrivit en viss livsmod som är den för människan riktiga och sunda, men samtidigt har Han givit henne total frihet att välja huruvida hon vill acceptera eller förkasta denna livsmod. Den som väljer att följa den av Gud uppenbarade koden blir en Muslim (trogen) och den som vägrar att följa den blir en Kafir (otrogen).

En människa inlemmas i den islamiska gemenskapen genom att uppriktigt tro på och bekänna tron på Guds Enhet och på Mohammads (Frid och Allahs välsignelser över honom) profetskap. Båda dessa övertygelser sammanfattas i trosbekännelsen: ”Det finns ingen gudom utom Allah; Mohammad är Hans Profet. ”

Första delen av denna trosbekännelse visar uppfattningen om Guds Enhet (Tawheed) och den andra delen bekräftar Mohammads (Frid och Allahs välsignelser över honom) profetskap.

Tawheed är en omstörtande tanke och innehåller essensen av Islams lära. Det betyder att det finns en oinskränkt Herre över universum. Han är Omnipotent och Allestädes närvarande.

Han är världens och mänsklighetens Upprätthållare. Hur kan någon som iakttar naturens outtröttliga kreativitet, dess ändamålsenlighet, dess noggranna relativitet, dess bevarande av det som är nyttigt och dess motstånd mot det som är till skada för, undgå att dra slutsatsen att bakom naturen finns en allt genomträngande Intelligens vars oupphörliga skapande aktivitet naturprocesserna inte är något annat än yttre manifestationer av! Stjärnorna utspridda över en oändlig rymd, naturens breda panorama som med sin skönhet smyger sig in i vara hjärtan, solens förutsägbara upp – och nedgång, årstidernas och dygnens förbluffande harmoni, det oupphörliga tillskottet av vatten – allt pekar mot ett faktum: Det finns en Gud som är Skaparen och Härskaren. Vi bevittnar en utsökt, felfri plan i universum – kan den vara utan en skapare? Vi ser en fantastisk, hänförande skönhet och harmoni i universums aktivitet – kan den vara utan en planerare? Vi iakttar en underbar formgivning i naturen kan den vara utan en formgivare? Vi anar ett upphöjt syfte med den biologiska och mänskliga existensen – kan den vara utan en Vilja som arbetar bakom den? Vi finner att universum är som en utsökt skriven, fascinerande roman – kan den vara utan en författare? Sannerligen:

”Människor! Tillbe er Herre, Han som har skapat er och dem som levde före er – kanske skall er gudsfruktan fördjupas Han som har skapat jorden som en viloplats för er och rest himlen som ett valv och som låtit vatten strömma från skyn och därmed frambringat frukter för ert uppehälle. Sätt därför ej upp med gudar vid Guds sida, da ni vet [att Gud är utan like].” (Koranen 2:21-22)

Detta är den grundsats som Mohammad (Frid och Allahs välsignelser över honom) uppmanade mänskligheten att bekänna sig till. Det är en viktig metafysisk sats och besvarar alla universums gåtor. Den pekar på kosmos lagars suveränitet, den allt genomträngande enheten bakom dess olika manifestationer. Den ger en enad världsuppfattning och en vision av ett integrerat universum. Denna tes står i skarp kontrast till vetenskapsmännens och filosofernas uppstyckade åskådningar, och avtäcker Sanningen inför mänsklighetens ögon. Efter århundraden av famlande i mörker börjar människan nu inse sanningen i denna uppfattning, och den moderna vetenskapens tanke rör sig numera i denna riktning.

Men den är inte bara en metafysisk uppfattning eller enbart ett jonglerande med ofruktsamma ord. Den är en dynamisk tro och en revolutionär doktrin. Den betyder att alla människor är skapelser av Gud – de är alla jämlikar. Diskriminering grundad på färg, klass, ras eller nation ar ogrundad och illusorisk. Det är en kvarleva från okunnighetens dagar.

Mänskligheten är en enda Guds familj och det kan inte finnas några som helst sanktioner för sådana barriärer. Mänskligheten är en – och inte bourgeoisie eller proletariat, vit eller svart, arisk eller icke-arisk, västerlänning eller österlänning. Islam presenterar den revolutionära tanken om mänsklighetens enhet. Profeten kom för att ena mänskligheten på basis av Guds ord och göra de döda åter levande. Allah säger:

”Och grip alla med ett fast grepp om Guds räddningslina och lat er icke splittras! Minns Guds välgärningar mot er, fiendskap hade rått mellan er, men Han lät viljan tillförsoning tränga in i era hjärtan och med Hans välsignelse blev ni bröder, Ja, Han räddade er från randen av en flammande avgrund” (Koranen 3:102)

Denna sats fastställer också människans sanna position i universum. Den säger att Gud är Skaparen, Suveränen; och att människan är Hans viceregent på jorden. Detta upphöjer människan till den ädla och privilegierade rangen av att vara Guds ställföreträdare på jorden och ger hennes liv ett upphöjt syfte: att uppfylla Guds vilja på jorden. Det löser alla invecklade problem i det mänskliga samhället och etablerar en ny ordning i vilken jämlikhet, rättvisa och välstånd ska vara allenarådande.

Islams utgångspunkt är denna tro på Guds Enhet (Tawheed). Andra delen av trosbekännelsen intygar att Gud inte har lämnat människorna utan vägledning för deras livsföring. Han har uppenbarat Sin Vägledning genom sina profeter och Mohammad (Frid och Allahs välsignelser över honom) var den siste profeten. Att tro på en profet betyder att tro på hans budskap och hans profetskap, att acceptera den religion han presenterat och att följa hans befallningar.

Detta för oss automatiskt till den tredje grundförutsättningen för Islam: tron på ett liv efter detta.

Världen är, enligt Islam, en prövningarnas plats där människan bedöms av Gud. Hon kommer att få ge en redovisning för allt hon där har gjort. Livet på jorden ska en dag komma till en ände; därefter ska en ny värld uppstå. Det är i detta liv efter döden som människan belönas eller straffas för sina goda respektive daliga handlingar. De som i det närvarande livet lever i lydnad inför Gud kommer att åtnjuta evig välsignelse i det kommande och de som trotsade Guds befallningar kommer att få skörda bittra frukter för sin olydnad. Enligt Koranen:

”Och Vi har bundit varje människas bestämmelse vid hennes hals och på Uppståndelsens dag skall Vi lägga framför henne en bok, som hon finner uppslagen; [och en röst skall säga.]”Läs nu din bok! I dag behövs ingen annan granskare av räkenskapen över dina handlingar än du själv.” (Koranen 17:13-14)

”Den som på Räkenskapens dag för med sig en god handling, skall belönas tiofalt, men den som för med sig en dålig handling, skall bara straffas med det som motsvarar denna handling; och orätt skall tillfogas dem.” (Koranen 6:160)

De fundamentala trosartiklarna i Islam är alltså tre:

  • Tro på Guds Enhet
  • Tro på Mohammads (Frid och Allahs välsignelser över honom) profetskap och på den vägledning han gav; och
  • Tro på Livet efter döden och på människans ansvarighet inför Gud på Domedagen.

Den som bekänner sig till dessa trosartiklar är en Muslim, och alla dessa trossatser finns koncentrerade i trosbekännelsen: ”Det finns ingen gudom utom Allah; Mohammad är Hans Profet.”

Islams viktigaste karaktäristika

G.B. Shaw sade en gång: ”Jag har alltid haft en mycket hög tanke om Mohammads religion, på grund av dess underbara vitalitet. Det är den enda religion, tycks det mig, som har den assimilerande kapaciteten i förhållande till den skiftande existens faserna, vilken måste appellera till varje tidsålder. Jag har studerat honom – denne underbare man och enligt min åsikt långt ifrån att vara antikrist; han måste kallas Mänsklighetens Frälsare. Jag tror att om en man som han anförtroddes diktatur över den moderna världen, skulle han lyckas lösa dess problem på ett sätt som skulle medföra den så desperat behövda freden och lyckan: Jag har förutspått om Mohammads tro att den kommer att vara accepterad i morgondagens Europa, liksom den börjar bli accepterad i dagens Europa.” (G.B. Shaw, The Genuine Islam, Singapore Vol.1, No 8, 19369

Nu är frågan vad Islams karaktäristika är, vilka vunnit otaliga konvertiter till Islam i det förflutna och som gör den så appellerande till den moderna tiden? Några av Islams viktigaste särdrag ges på de följande sidorna.

Enkelhet, rationalitet, tillämpbarhet

Islam är en religion utan någon mytologi. Dess läror är enkla och lättfattliga. Den är fri från vidskepelse och irrationella läror. Guds Enhet, Mohammads (Frid och Allahs välsignelser över honom) Profetskap och trossatsen om Liv efter döden är grundartiklarna i dess tro. Trosartiklarna är baserade på förnuft och sund logik. Alla Islams lärosatser utgår från dessa fundamentala trosuppfattningar och är enkla och rättframma. Där finns ingen prästhierarki, inga långsökta abstraktioner, inga komplicerade riter och ritualen Var och en måste vända sig direkt till Guds Bok och omsätta dess föreskrifter i praktiken.

Islam uppväcker människans förnufts gåvor och uppmuntrar henne att använda sitt förnuft och intellekt. Den möjliggör för henne att se saker och ting i verklighetens klara ljus.

Koranen råder människan att be om kunskap: ”Herre, låt min kunskap tillväxa!” (Koranen 20:114) Den slår fast att de som inte har kunskap inte är jämlikar till de som har det: ”Kan de som vet likställas med de som inte vet 2 Men bara de som har förstånd tänker igenom dessa frågor ” (Koranen 39:9), att de som inte iakttar och förstår är värre än boskap ”…De har hjärtan som ingenting förstår, ögon som ingenting ser och öron som ingenting hör. De är som kreatur, nej de är, ännu vilsnare: de är de tanklösa, de likgiltiga.” (Koranen7:179), att uppenbarelsernas mening manifesterades för dem ”som vill förstå” (Koranen 6:98) och som har insikt ”Vi har sannerligen framställt budskapen fast och klart för de insiktsfulla” (Koranen 6:97), att ”Han skänker visdom åt den Han vill, och den som har fått visdom, har fått den dyrbaraste gåva. Men ingen ängar detta eftertanke utom de som har förstånd.” (Koranen 2:269), att dessa utses till härskare som, bland andra gåvor, har fysisk styrka parad med kunskap,

”Gud har valt honom framför er och har skänkt honom omfattande kunskaper och stor fysisk styrka. Gud ger Sin makt åt den Han vill” (Koranen 2:247)

och att det framför allt är genom kunskap i dygd som människan är överlägsen änglarna och har utsetts till Guds viceregent på jorden

”Jag skall tillsätta en ställföreträdare på jorden” (Koranen 2:30).

Islams Profet har sagt:

”Den som lämnar sitt hem för att söka kunskap vandrar på Guds väg.”

”Att söka kunskap är obligatoriskt för varje muslim, man och kvinna.”

”Sök kunskap, därför att den som vinner den på Guds väg utför en from handling; den som talar om den prisar Herren; den som sprider den ger allmosor och den som ger den till andra utför en akt av hängivenhet till Allah.”

På detta sätt leder Islam människan ut ur vidskepelsens och mörkrets värld och leder henne in i kunskapens och ljusets värld.

Vidare är Islam en praktisk religion och förvirrar sig inte in i tomma och futila teoretiseringar. Det sägs tro inte är blott och bart en trosbekännelse; den är livets huvudkälla. Rättfärdigt uppförande måste följa på tron på Allah. Religion är något som skall levas, den ska inte vara föremål för tomma läpphyllningar och ögontjäneri.

”Men de som tror och lever ett rättskaffens liv skall föras till lustgårdar, vattnade av bäckar, där de skall förbli till evig tid i enlighet med deras Herres vilja och där änglarna skall välkomna dem med fredshälsningen. ” (Koranen 14:23)

Profeten Mohammad (Frid och Allahs välsignelser över honom) sade:

”Gud accepterar inte tro, om den inte uttrycks i gärningar; och accepterar inte gärningar, om de inte förenas med tro.”

Islam är alltså en enkel, rationell och praktisk religion.

Materiens och andens enhet

Ett unikt grunddrag hos Islam är att den inte uppdelar livet med vattentäta skott mellan materia och ande. Islam betraktar livet som en enhet. Den står inte för livsförnekelse utan för livs – förverkligande. Islam tror inte på asketism. Den begär inte att människan skall avstå från materiella ting. Den framhåller att andlig utveckling uppnås genom att leva ett fromt liv mitt i livets stormar och inte genom att avstå från världen. Koranen råder oss att be enligt följande:

”Herre! Giv oss det goda i detta liv och det eviga livets goda och förskona oss från Eldens plåga” (Koranen 2: 201)

Allah fördömer hårt de som vägrar att njuta av Hans välsignelser. Koranen säger: ”Vem har förbjudit de sköna ting som Gud har skänkt till Sina tjänare och allt det goda som Han gett dem för deras försörjning?”.” Säg: ”Allt detta tillkommer i detta liv dem som tror och på Uppståndelsens dag skall det vara dem ensamma förbehållet. ” (Koranen 7: 32)

Islams befallning är: ”Barn av Adam! Anlägg vårdad klädsel var gång ni går till bön. Och åt och drick det som är gott och hälsosamt men visa måtta i allt [Gud] är ej vän av dem som går i överdrift.” (Koranen 7:31)

Den Helige Profeten sade: ”Den muslim som lever mitt i samhället och med tålamod bär de olyckor som drabbar honom är bättre än den som flyr samhället och inte kan bära någon orättvisa.”
Han sade också: ”Håll fastan och bryt den (vid rätt tidpunkt) och stå upp i bön och hängivenhet (under natten) och sov – ty din kropp har en rättighet över dig, och dina ögon har en rättighet över dig, och din hustru har en rättighet över dig, och den person som gästar dig har en rättighet över dig.”

Vid ett annat tillfälle sade han: ”Dessa tre saker ingår också i tron:

att hjälpa andra, även om man Själv är hårt pressad ekonomiskt,
att be intensivt för mänsklighetens fred, och
att vara rättvis mot sitt eget jag.
Islam erkänner alltså inte någon delning mellan det ”materiella” och ”moraliska”, ”världsliga” och ”andliga” livet och ålägger människan att ägna all sin energi åt livets och samhällets återuppbyggnad på sunda och friska grunder. Islam lär att moraliska och materiella krafter måste vara hopsvetsade och att andlig frälsning kan vinnas genom att använda de materiella resurserna för människans goda, och inte genom att leva ett liv i askes. Världen har tagit skada på grund av många religioners och ideologiers ensidighet. Vissa har lagt betoningen på den andliga delen av livet och ignorerat den materiella och världsliga delen. De har sett världen som en illusion, en villfarelse och en fälla. Å andra sidan har materialistiska ideologier totalt ignorerat den andliga och moraliska sidan av livet och förklarat denna var fiktion och inbillning. Båda dessa attityder har inneburit katastrof. De har berövat mänskligheten fred, förnöjsamhet och lugn. Idag är obalansen uppenbar. Den franske vetenskapsmannen Dr De Brogbi säger med rätta: ”Den inneboende faran i en för starkt materialistisk civilisation är, sammanfattningsvis, faran för samhällets egen existens, det är det bristande jämviktsläget som blir resultatet om en parallell utveckling av det andliga livet misslyckas med att ge den nödvändiga balansen.”

Kristendomen misslyckades inom en ytterlighet, den moderna civilisationen har misslyckats med en annan. Enligt Lord Snell: ”Vi har byggt förnämligt proportionerad yttre struktur, men vi har negligerat det grundläggande behovet av en inre ordning; vi har noggrant utformat, dekorerat och rengjort skålens utsida, medan insidan varit full av tvång och övergrepp; vi använde vår ökade kunskap och makt till att ge kroppen bekvämlighet, men vi lämnade själen utarmad.”

Islam syftar till att upprätta en jämvikt mellan dessa båda aspekter av livet: det materiella och det andliga. Den säger att allting i världen är till för människan – medan människan själv är till för Herren: människans uppgift i livet är att uppfylla Allahs vilja. Islams läror tillgodoser människans andliga såväl som världsliga behov. Den ålägger människan att rena sin själ men att också omforma det världsliga livet – både det individuella och det kollektiva – och att sätta rätt framför makt och dygd framför synd. Islam står alltså för medelvägen.

En fullständig livsstil

Islam är inte en religion i ordets snäva och förvrängda mening, som begränsar räckvidden till människans privata liv. Den är en komplett livsstil som täcker den mänskliga existensens alla fält. Islam ger vägledning på alla livets områden – individuella och sociala, materiella och moraliska, ekonomiska och politiska, juridiska och kulturella, nationella och internationella. Koranen beordrar människan att ansluta sig till Islams hjord utan någon reservation och att följa Guds vägledning inom livets alla område. Det var en olycklig dag då religionens räckvidd blivit begränsad till området för människans privata liv och då dess sociala och kulturella roll hade reducerats till noll och intet. Ingen annan faktor har kanhända varit mer betydelsefull när det gäller orsakerna till religionens nedgång i den moderna tiden än dess tillbakadragande ini privatlivets hägn. Med en modern filosofs ord: ”Religionen ber oss att ge Gud vad Gud tillhör och Caesar vad Caesar tillhör. En sådan delning mellan de båda betyder en degradering av både det sekulära och det heliga… Den religionen är inte mycket värd vars anhängare inte oroas i sina samveten när krigsmolnen hopar sig över dem och industriella konflikter hotar samhällslugnet. Religionen har försvagat människans sociala samvete och moraliskkänslighet genom att separera Guds tillhörigheter från Caesars.”

Islam förkastar helt och hållet denna uppfattning om religionen och deklarerar klart att dess mål är själens rening och samhällets reformering och rekonstruktion. Koranen säger:

”Vi sände Våra profeter med klara bevis [om sanningen] och genom dem har Vi uppenbarat Skriften och den måttstock [varmed rätt kan skiljas från orätt], för att människorna skall handla rättvist. Och järnet, som har fruktansvärd styrka och som är människan till nytta har vi satt i era händer. Låt därför nu dem ge sig till känna, som vill stödja och försvara Guds och Hans sändebuds trots att Gud inte kan ses eller förnimmas. All styrka och all makt ligger hos Gud!” (Koranen 57:25)

”Vad ni dyrkar vid sidan av Honom är ingenting annat än namn, som ni har tänkt ut, ni och era förfäder Gud har inte gett er tillstånd till detta. Ingen dömer utom Gud Han befaller er att dyrka Honom ensam. Detta är den evigt sanna tron; de flesta människor har ingen kunskap om detta. ” (Koranen 12:40)

Den Helige Profeten sade: ”Var och en av er är en väktare eller en herde och kommer att utfrågas om sin hjords välfärd. Sålunda skall statens överhuvud utfrågas om invånarnas välfärd.”

”Varje man är en herde för sin familj och kommer att utfrågas om varje familjemedlems välfärd. Varje kvinna är en herde för sin familj och kommer att utfrågas om varje familjemedlems välfärd. Och varje tjänare är en herde för sin husbonde och kommer att utfrågas om sin husbondes egendom.”

Även en helt ytlig studie av Islam visar sålunda att den är en allt omfattande livsstil som inte lämnar något fält av den mänskliga existensen öppet för påverkan från onda krafter.

Balans mellan individualism och kollektivism

En annan av Islams unika grunddrag är att den upprättar en balans mellan individualism och kollektivism. Den bekräftar människans individuella personlighet och håller varje individ personligt ansvarig och redovisningsskyldig inför Gud. Den garanterar individen hennes fundamentala rättigheter och tillåter ingen att fingra på dessa. Den sätter människans sunda utveckling som ett av sin utbildningspolitiks huvudsakliga mål. Den skriver inte under på den åsikten att människan måste förlora sin individualitet i det sociala kollektivet eller i staten.

Enligt Koranen:

”…att det på ingen bärare av bördor skall läggas en annans börda; eller att människan inte skall lastas för annat än det, som hon har eftersträvat” (Koranen 53:38-39)

”Ingen motgång drabbar er som inte är följd av era egna händers verk; ändå är det mycket som Han förlåter. ” (Koranen 42:30)

”Gud förändrar inte människornas villkor, förrän de ändrar sitt sinnelag; och om det är Guds vilja att ett folk drabbas av olyckor, kan ingen avvända det och ingen utom Gud kan hjälpa dem,” (Koranen 13:12)

”Gud lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära. Det goda han har gjort skall räknas honom till förtjänst och det onda han har gjort skall läggas honom till last” (Koranen 2:286)

”Och när de hörde lättsinnigt tal, drar de sig undan och säger. ”Vi skall svara för våra handlingar och ni skall svara för era handlingar; fred över er! Vi söker inte sällskap med dem, som inte känner skillnaden mellan rätt och orätt” (Koranen 28:55)

Islam uppväcker hos människan en känsla av socialt ansvar, den organiserar de mänskliga varelserna i ett samhälle och i en stat samt uppmanar individerna att bidra till samhällsnyttan. Bön utförs gemensamt i Islam, vilket inpräntar social disciplin i muslimerna. Alla är ålagda att betala [Zakat] och det har fastställts i Koranen att:

”Och av det som de ägde gav de tiggarna och dem som led nöd i tysthet deras rättmätiga andel” (Koranen 51:19)

Den Helige Profeten sade:

”Hela mänskligheten är en hjord i vilken varje medlem skall vara en väktare och en herde för alla andra, och var och en kommer att få stå till svars för hela hjordens välfärd.”

”lev tillsammans, motarbeta inte varandra, underlätta för varandra och sätt inte hinder i varandras väg.”

”Den är inte en troende som äter sig mätt medan hans granne svälter.”

”Den som tror på Gud är den som inte är en fara för någon annans och egendom.”

I korthet; Islam negligerar varken individen eller samhället, den upprättar en harmoni och en balans mellan de två och tillmäter bägge delar deras rättmätiga värde.

Universalism och humanism

Islams budskap är till för hela den mänskliga rasen. I islam är Gud världarnas Herre (Koranen 1:1) och Profeten är en Budbärare till hela mänskligheten. Med Koranens ord: ”Säg:” Människor! Jag är Guds Sändebud, [utsänd] till er alla av Den som äger herraväldet över himlarna och jorden! (Koranen 7:158) ”Välsignad vare Han, som steg för steg har uppenbarat för Sin tjänare den måttstock, med vilken rätt kan skiljas från orätt, och som skall tjäna som en varning för alla folk” (Koranen 25: 1) och ”Vi har sänt dig Muhammad enbart som ett [vittnesbörd om] vår nåd till alla folk. ” (Koranen 21:107) I islam är alla människor jämlika, oberoende av färg, språk, ras – eller nationalitet. Den vädjar till människans samvete och medvetenhet och bannlyser alla falska barriärer utgjorda av ras, status och rikedom. Ingen kan förneka det faktum att sådana barriärer alltid har existerat, och existerar till och sa med idag i denna så kallade upplysta tidsålder. Islam avlägsnade alla dessa hinder och gav iden om hela mänskligheten som en enda familj tillhörig Gud.

Den Helige Profeten sade:

”Alla Guds skapelser utgör tillsammans Guds familj och den är den av Gud mest älskade som älskar Hans skapelser högst”, ”O Herre! Herre över mitt liv och över allting i universum! Jag intygar att alla människor är bröder till varandra”, ”Respektera Guds vägar och var Guds familj tillgiven.” Islam har en internationalistisk syn och erkänner inte de barriärer och skillnader som fanns under okunnighetens dagar. Den vill ena hela mänskligheten under ett baner, och för en värld som är så plågad av nationell rivalitet och hämndaktioner, är den ett livets budskap och ett hopp om en stolt och ärorik framtid.

Beständighet och förändring

Mr. Justice Cardoza har med emfas förklarat, och det med rätta: ”..att vår tids största behov är en filosofi som medlar mellan de motstridiga kraven p å dels stabilitet och dels framåtskridande och som tillhandahåller en utvecklingsprincip.” Islam presenterar en ideologi som tillfredställer kraven på både stabilitet och förändring.

  • En djupare reflektion visar att livet varken är stelt och oföränderligt eller blott och bar[ föränderligt. Livets grundläggande problem förblir desamma under alla tider och i alla trakter, men vägarna och medlen att lösa dem och sättet att handskas med fenomenen undergår förändringar under tidernas lopp. Islam har lösningen på allt detta.

Koranen och Hadith innehåller den Eviga vägledningen, given av universums Herre. Denna vägledning kommer från Gud, som är fri – från tidens och rymdens begränsningar. Alltså är de principer för individuellt och socialt uppförande, vilka uppenbarats av Honom, baserade på naturen och eviga. Men Gud har endast givit oss de allmänna riktlinjerna. Han har givit människan frihet att tillämpa principerna på det som lämpar sig bäst för respektive tids anda och villkor. Det är genom ansträngning som varje tidsålders människor försöker tolka och tillämpa den gudomliga vägledningen på sin tids problem. Sålunda är den grundläggande vägledningen evig och permanent, medan metoderna för dess – tillämpning kan ändras enligt varje tidsperiods specifika behov. Detta är anledningen till varför Islam alltid förblir lika fräsch och modern som morgondagens gryning.

Lärornas urkunder fullständigt bevarade

– Sist, men inte minst, är det faktum att Islams läror har bevarats i sin ursprungliga form och Guds vägledning därför är tillgänglig utan minsta lilla förvanskning. Koranen är Guds uppenbarade bok, och den har existerat under de senaste trettonhundra åren. Guds – ord är tillgängliga i sin verkliga, sanna form. Detaljerade redogörelser för Profetens liv och läror finns också bevarade i oförfalskad renhet. Dessa unika urkunder har inte genomgått minsta lilla förändring. Traditionerna (Hadith) och de fullständiga uppteckningarna av den Helige Profetens liv har med osviklig precision och äkthet vidarebefordrats till oss. Även ickemuslimska kritiker erkänner detta uppenbara faktum. Professor Reynold A. Nioholson säger i sin ”Literary History of the Arabs”

Koranen är ett utomordentligt mänskligt dokument, återspeglande varje fas i Mohammads förhållande till de yttre händelserna i hans liv; så här har vi material av unik och Oomstridlig auktoritet för att spåra Islams ursprung och tidiga utveckling – ett sådant material som inte existerar i fråga om Buddhism, Kristendom eller någon annan gammal religion”. (s.143)

Dessa är några av Islams unika särdrag och de bekräftar Islams överlägsenhet som mänsklighetens religion – morgondagens religion. Dessa aspekter har appellerat till hundratusentals människor i det – förflutna och det närvarande och förmått dem att vittna om att Islam är sanningens religion och mänsklighetens sanna väg; och den kommer att fortsätta appellera till människorna även i framtiden. Människor med rena hjärtan och uppriktig längtan till sanningen kommer alltid att fortsätta säga:

”Jag vittnar om att det inte finns någon värd dyrkan utom Allah, – att Han är den Ende, Han har ingen medhjälpare; och jag vittnar om att Mohammad är Hans tjänare och Profet. ”

Lund 2021 08 31

[#SMSBilal] – [#islamSE] – [#bilalSE] – [#90sekunder]

Print Friendly, PDF & Email
Kategorier: TEOLOGI