av Ibn Qayyim al-Djawziyyah

Shaykh ‘Abdullâh al-Ansâri sade: Villkoren för boten (tawbah) är tre:

1. Ånger;
2. lämnande [av synden]; och
3. att söka förlåtelse.

Ibn ul-Qayyim – må Guds nåd vara över honom – sade:

Det verkliga tawbah är att ångra vad som har skett; att lämna det i sitt tillstånd; och att bestämma sig för att aldrig mer återvända till det. Dessa tre sammanfaller i den stund då tawba görs för sannerligen är det i en sådan stund ångrande, lämnande och bestämmande.

Så i detta tillfälle återvänder han till [det naturliga tillståndet av Guds-] tjänande han skapats för. Och detta återvändande är den verkliga tawban.
Och då han(s tawbah) bygger på dessa tre har den uppfyllt villkoren för tawbah.

Så vad gäller ånger:

Tawbah är inte korrekt utan den. Ja om man inte ångrar sina skallösa (qabih) handlingar så är detta ett bevis för hans tillfredställelse med dem och att han håller fast vid dem. I Musnad återges: ”Ånger är tawbah” [Ahmad, Ibn Mâdjah och al-Hâkim. Al-Hâkim ansåg att denna traditon var autentisk (sahîh)].

Vad gäller lämnande:

Tawbah genomförs genom att man ommedelbart lämnar synden.

Och vad gäller att be om förlåtelse:

Det finns de människor som säger: Tawbah är inte fullständigt om man hoppar över att be om förlåtelse.
Men sannerligen övervinner förlåtelsen övertrampet. Att hoppa över förlåtelsen är snarare ett bekräftande av det [begågna övertrampet] och tawbah är inte korrekt [genomfört] förutom efter att man bett om förlåtelse.

Källa:
al-Djawziyyah, Ibn Qyyim, Madâridj us-sâlikîn, vol 1
Lund 2021 08 21
Print Friendly, PDF & Email